När jag blir äldre vill jag bli barnmorska eller barnsjuksköterska.
Men först är det gymnasiet som gäller i tre år, sen när man går ut är man färdig undersjuksköterska tror jag.
Sen måste man ju söka in på någon högskola för att kunna bli något annat.
Det kommer ta tid, men det är det definitivt värt allt plugg och timmar på föreläsningar.
Jag har alltid varit intresserad av att hjälpa människor, men det senaste året har jag verkligen brunnit för ett yrke inom vården. Jag tror det främst har berott på att jag själv har legat på sjukhus av privata anledningar. Det känns som man vill ge något tillbaka till de som behöver vård, när man själv blivit så bra behandlad. 

Efter några år i Sverige, kan jag tänka mig att jobba utomlands, speciellt i Afrika. 
Den världsdelen känns spännande, och man lär sig nog massor av att arbeta där. 
Det är min stora dröm.


 

såg på blogg.se att en kille vid namn bave amin gav tips på hur man ska göra första gången man träffar en kille. det var intressant att höra från en kille hur han vill att tjejen ska bete sig, det är faktiskt inte bara killar som beter sig konstigt ibland;)
tycker alla ska klicka sig in på hans blogg!
baveamin.blogg.se

Malin satt bredvid sjukhussängen där hennes mamma låg med massa slangar på sig. Det var en obeskrivlig känsla att sitta där och se sin mamma ligga där, så svag, så hjälplös. Hur kunde Malin sagt sådär?  Det hade sårat hennes mamma så mycket att hon var nära att dö. Malin tog papper och penna och började skriva:

Mamma

Förlåt för att jag var så dum mot dig. Jag vet att du försöker, och du har misslyckats så många gånger så jag förstår att det är jobbigt. Men jag ska hjälpa dig mamma. Jag kommer alltid finnas där för dig och det vet du. Och även fast jag inte ofta säger det, så älskar jag dig, med dina problem och brister. Ingen människa är perfekt. Ge inte upp, du klarar det!

/ Malin

Malin gick ut i väntrummet för att dricka vatten.  Där möttes hon av Idas oroande blick.

- Hur mår hon?

-  Bättre ,tror jag.

Malin gick fram till vattenautomaten och tog en mugg och tryckte på knappen. Vattnet sipprade ner i den lilla , vita muggen.  Dörren öppnades till väntrummet, och Fabian steg in. Malin blev för en liten stund gladare. Han gick med bestämda steg fram till Malin, och kramade henne hårt.

- Det kommer ordna sig, Malin. Han strök sin hand igenom hennes hår, och hans närhet gjorde henne knäsvag. Han doftade en blandning av rakvatten och vanilj. Ett litet leende spred sig över Malins mun, fast bara de mest uppmärksamma kunde märka leendet.  Ida tittade upp från en modetidning och och log lite åt Malin.

min pojke, jag saknar dig!

har varit dålig med uppdateringen men det är för att jag är busy med skolan! :(
den här veckan har jag ett prov,och nästa vecka två prov, så där har ni anledningen...
men jag hoppas ni besökare stannar kvar, för då blir jag glad! :D
snön som kom igår ligger kvar, ganska mysigt, men ändå jobbigt. För då vet man att det bara kommer bli kallare och kallare! För övrigt har det inte hänt så mycket mer:)
Börjar tröttna på min rosa design, men har ingen aning om hur den annars ska se ut haha!
nu ska jag ta igen det jag har missat i "bloggvärlden" !
ha en bra dag allihopa!♥

Malin ryckte hastigt åt sig sin jacka och rusade ut från Café Gränden.

-  Malin, vart ska du ?! ropade Ida med arg ton, men även orolig.

Trots Idas tonfall hade inte Malin stannat upp. Ida svor för sig själv och sprang efter Malin.

Regnet föll ner från den nästan svarta himlen, och små vattendroppar blötte ner Malin, men det brydde hon sig inte om.  Hon sprang i vattenpölar så det stänkte upp på hennes kläder.  Malin hörde Idas rop bakom sig, men brydde sig inte om att stanna eller att svara.

Så var hon äntligen framme till hennes port. Hon slog in koden och slet upp porten. Ida var precis bakom henne nu, men hon brydde sig inte om att hålla upp porten för henne.  Malins steg hördes tydligt i hyreshuset, när hon sprang upp för stentrapporna. Hennes kropp var helt slut när hon kom upp till sin dörr, men hjärtat ville fortsätta kämpa.

Innanför dörren möttes Malin av en hemsk åsyn. Hennes mamma låg helt utslagen i soffan, ena armen hängde livlöst mot golvet. Malin frös till is, och hon kunde inte röra sig. Ida kom in genom dörren, flåsandes. Hon skrek förtvivlat när hon såg Agneta ligga där i soffan, helt okontaktbar.  Ida greppade snabbt taget om hemtelefonen och knappade in 112.

Malin började långsamt tina upp, och hon sprang fram till Agneta och ruskade om henne.

- Mamma! Du får inte dö! Jag har varit en idiot! Jag älskar dig!

Malin grät och hulkade så hon inte kunde andas.

Ambulanssirener hördes utanför, och två män kom upp i lägenheten med en bår. De lyfte snabbt upp Agneta  på båren, och en kvinna kom in i lägenheten när männen hade gått. Hennes ansikte såg plågat ut, och hon försökte trösta Malin. Men Malin hörde ingenting av vad hon sa, och när hon försökte krama henne , slet hon sig loss och sprang ut ur lägenheten och ner för trapphuset. Ambulansen hade inte hunnit åka än, och Malin kastade sig på en av männen och han ryckte förvånat till.

- Jag är hennes dotter, jag måste få följa med!

Mannen vinkade in henne i ambulansen, och fordonet startades och kördes i hög hastighet till akuten.

när kommer nästa del i berättelsen? =)

SVAR: Jag håller på att skriva på den, så idag eller imorgon kommer den komma upp! :)